2008-12-09

Hallå, hur gick det här till? Det sa ju bara svisch. Plötsligt är årets adventskonserter över, noterna saknas under huvudkudden och tillvaron känns med ens lite tom och underlig.

Men vi har minnen att leva på ett bra tag. Samtliga konserter har dragit fulla kyrkor, vi har fått beröm så vi fortfarande rodnar och vi har verkligen njutit av att sprida den värme och musikaliska glädje som vi hela tiden strävar efter att förmedla. Det är faktiskt en ynnest att kunna ge andra någonting bara genom att göra det man själv brinner för. Eller, som man skulle ha uttryckt det i mindre sentimentala termer: It's a win-win-situation.

Nu väntar julfest och några mindre sjungningar innan vi tar jullov och laddar för nästa års hejdundrande 25-årsjubileum. Då ska det firas, minsann!

• Inlagt av Lina Strandberg

2008-12-04

Elin Westlunds solo i "Nu tändas tusen juleljus" fick många armar att knottras. Bild: Anneli Larsson

Äntligen har adventsstämningen infunnit sig – och det med besked. Vår konsert i Slaka kyrka i går kväll spred värme både hos oss och i publiken, en innerlig värme som inga tomtar, lussekatter eller granbarr i världen kan konkurrera med.

Kyrkan var fullsatt, sången klingade, huden knottrade sig med jämna mellanrum och när vi kom ut i decemberkvällen hade det ruskiga regnet förvandlats till små dansande snöflingor. Bättre start på adventsracet kunde vi inte få.

Correns recensent Per Olov Backman gav oss fina lovord och tilldelade oss fyra C, bland annat för spännvidden, "det ljusa allvaret" och "ett storartat framförande". Om Anna-Carin skrev han: "så skulpterar en verkligt fin dirigent", ett konstaterande som jag är säker på att hela kören instämmer i.

Läs recensionen här. Den lilla checklistan "Julkänsla" som enbart publicerades i papperstidningen såg ut som följer:

* Det ljusa allvaret V
* O, helga natt --
* Levande ljus V
* Gåshud, de höga sopranerna V
* Församlingen sjöng V

Mer bilder och publikintryck finns på konsertbesökaren och före detta Chorus Linaren Anneli Larssons blogg.

Och det bästa av allt: Vi har tre adventskonserter kvar! På lördag klockan 18 i Heda kyrka i Ödeshög och på söndag klockan 15 och 18 i S:t Lars kyrka i Linköping. Varmt välkommen!

• Inlagt av Lina Strandberg

2008-11-23

”My buddies and me are getting real well known. Yeah, the bad guys know us and they leave us alone…”

What a week! På fem dagar har vi hunnit med två sjungningar, ett ordinarie körrep och stämrep på olika håll. Några korister ägnade dessutom lördagsförmiddagen åt att vara övningsobjekt i en kurs för blivande dirigenter.

Men in black: Jakob, Urban och Björn.

Coolaste metamorfosen åstadkom vi definitivt i går. På LiTH:s examenshögtid i Crusellhallen inledde vi med bjällror, folklig trall och knägung men bytte sedan skepnad radikalt. Solbrillor, luftgitarrer, svarta kläder och diverse ”yeah” och ”oooo” signerade Brian Wilson – vår version av ”I get around” kunde knappast ha varit mer maxad.

Nu spurtar vi vidare mot nästa mål – årets adventskonserter, den första om bara en dryg vecka. Till dess har vi nog lyckats slita oss från luftgitarrerna.

• Inlagt av Lina Strandberg

2008-11-16

En riktig rövare?

Erik är en chokladberoende läkarstudent som till vår stora glädje alltid kommer att vara redo eftersom han är scout. När Erik började i Chorus Lin förra hösten hade han mest sjungit gospel och därför säger han sig ännu vara vilsen även i de mest etablerade körverk.

Erik gillar att dansa, och enligt mycket säkra källor har han för vana att då och då klä sig i säckväv och sjunga sånger från ”Ronja Rövardotter” tillsammans med andra läkarstudenter.

Dags att ta reda på hans preferenser:
Dur eller moll? Dur.
Bach eller Beatles? Bach. Jag är uppväxt
med Bach så vi kan kalla det ärftlig belastning.
Forte eller piano? Forte. Jag kan ju inte förneka min skrikgospelbakgrund!
Ritardando eller accelerando? Accelerando. Mest något slags rättviseval, accelerando är inte lika vanligt.
Fågelkvitter eller regnsmatter? Fågelkvitter. Regn = blött = blöt sovsäck.
Dansgolv eller fäbod? Dansgolv. Jag är dansoholist.

Mäktigaste körupplevelsen: Att stå på scenen och höra applåderna efter sista adventskonserten i Sankt Lars kyrka förra året.
Pinsammaste körupplevelsen: Jag väntar på den dagen jag trillar ned från scenen.
Jag kan inte låta bli att sjunga när: Jag hör andra sjunga.
När jag sjunger tror jag att jag ser ut som: Inte som Kermit, hoppas jag.
I min skivspelare ligger just nu: Alanis Morissettes ”So Called Chaos”.
...och den här skivan hoppas jag att ingen upptäcker hemma hos mig: Vikingarnas ”Klassiker” (jag fick den av några kompisar på min födelsedag).
Annars lyssnar jag också på: Jag har snöat in på electropop på gamla dagar, men Alanis Morissette är en husgud.
...och om jag bara fick spela en enda låt på repeat resten av livet skulle jag välja: ”4′33″ – annars skulle jag antagligen bli tokig.
(Bloggarens anm: Stycket är skrivet av John Cage och består av tre satsers tystnad. Lyssna kan du göra exempelvis på youtube.com.)

Jag är stolt över: Att vara med i en så himla bra kör!
Jag blir glad av: Att träffa människor som kan lära mig saker.
Jag blir förbannad på: Orättvisor, i alla lägen.
Jag ryser av: Att höra damstämmorna i kören (av njutning, naturligtvis).

Det bästa med Chorus Lin: Att jag lärt mig så mycket musikaliskt på att vara med ett år. Sedan är det ju himla trevligt folk med också.

• Inlagt av Lina Strandberg

2008-11-11

Insåg just att det är mindre än tre veckor kvar till första advent. I min skivspelare går Eric Whitacres ”Lux Aurumque” på repeat. Jag fattar inte hur den mannen bär sig åt men han får varje cell i hela kroppen att rysa av välbehag. Jag känner mig i det närmaste fanatisk och jag vet att min passion delas av många i Chorus Lin.

Den amerikanske kompositören och dirigenten Eric Whitacre är bara 38 år men mångfaldigt prisbelönad och hyllad världen över. Mest känd är han för sin körmusik men han skriver även för orkester och mindre ensembler.

Till skillnad från många andra mästare vaknade hans intresse för musik relativt sent. Någon musikalisk utbildning fick han inte alls under sin uppväxt – faktum är att han till och med blev avstängd från skolorkestern på high school. Det var först när han började att sjunga i kör ("för där fanns så många söta flickor") på college som hans liv tog en ny vändning – och sedan gick det undan. Redan som 21-åring skrev Eric Whitacre sitt första konsertverk, "Go, Lovely Rose". Sin masterexamen i komposition tog han vid Juilliard School, där han undervisades av bland andra John Corigliano som har vunnit både Pulitzerpriset och en Oscar för bästa filmmusik.

Nyfiken på mer? Titta in på www.ericwhitacre.com. Och varmt välkommen till våra adventskonserter första veckan i december! Då får du höra "Lux" live.

• Inlagt av Lina Strandberg

2008-11-04

”Får du abstinenssymtom när du minskar eller upphör med användandet?”
You bet! Förra veckans inställda rep gav svåra besvär.

”Märker du av en ökad toleransnivå, det vill säga behöver du allt högre doser för att uppnå effekt?”
Jag får aldrig nog.

”Får användandet konsekvenser i din vardag, såsom minskat engagemang i tidigare intressen eller relationer?”
Förvisso. Men det behöver väl inte vara negativt?

”Är du ofta upptagen av tankar på nästa användningstillfälle?”
Självklart.

Okej, okej, fråga inte mer, jag fattar, jag erkänner! Jag är beroende. Inte av GHB, inte av LSD – nej, elixiret heter CL.

Tanken har väl slagit mig tidigare men i samband med förra veckans repetitionsuppehåll kunde jag inte förneka det längre, det blev alltför uppenbart. Abstinensen kopplade greppet om mig, ingenting hjälpte.

I morgon är det äntligen över. Då är det rep som vanligt.

• Inlagt av Lina Strandberg

2008-10-28

Ratar frigolit men sjunger gärna en bit.

Tor har sjungit med oss i drygt två år. Han upptäcker gärna världen från cykelsadeln och tycker att Chorus Lin får livet att kännas som ett Kinderägg.

Få vet att Tor en gång var keyboardist i det numera splittrade Tranåsbandet Smalltown Music. Han har spelat gitarr i halva sitt liv (läs 15 år och räkna om det frestar dig) och har ännu inte gett upp trubadurdrömmarna.

Som bas är Tor naturligtvis intresserad av kemi. Han jobbar på Rättsmedicinalverket där han letar efter narkotika i olika kroppsvätskor, och deltar även i en forskargrupp på Karolinska institutet som studerar mekanismerna bakom narkotikaöverdoser.

Dags för Tor att sjunga ut:
Dur eller moll? Dur! Moll känns sååå 2007!
Bach eller Beatles? Lyssnar helst på Beatles, men sjunger helst Bach.
Forte eller piano? Just nu är jag mest förtjust i forte! Tycker vi låter bäst då.
Fågelkvitter eller regnsmatter? Som gammal fältbiolog måste jag väl säga fågelkvitter, även om jag inte är speciellt bra på fågelläten.
Dansgolv eller fäbod? Fäbod! Kanske ändras om 30-årskrisen slår till.

Mäktigaste körupplevelsen: Brahms requiem i Konsert och Kongress 2006. Fantastisk musik och min första riktiga körkonsert. Texterna om jorden, livet och döden berörde verkligen!
Pinsammaste körupplevelsen: När jag under inmarschen till julkonserten i Sankt Lars 2006 sparkade ut sladden och släckte alla notställ för stråkkvartetten.
Jag kan inte låta bli att sjunga när: Jag kommer in i min trappuppgång. Fin akustik.
Favoritstycke att sjunga: Den här terminen har det nog varit "This marriage". "Sverige" är ju annars en given vinnare!!
Bästa låtskrivaren: Bob Dylan. Även om det mest är texterna jag gillar.
När jag sjunger tror jag att jag ser ut som: Antagligen som en blonderad fågelholk, eller kanske skelögd fågelskrämma.
I min skivspelare ligger just nu: Take 6, en a cappella-sextett som sjunger gospel med jazz och RnB influenser. Hittar jag bara sladden till stereon ska jag lyssna på den igen!
...och den här skivan hoppas jag att ingen upptäcker hemma hos mig: En julskiva med Carola...
Annars lyssnar jag också på: Sofia Karlsson, Bob Dylan, Lars Winnerbäck, Lisa Ekdahl och rep-CD:s.
... och om jag bara fick spela en enda låt på repeat resten av livet skulle jag välja: "You belong to me", med Jason Wade.

Jag är stolt över: Min familj, att vara med i Chorus Lin, och diverse sportframgångar genom åren.
Jag blir glad av: När jag gjort någon annan glad.
Jag blir förbannad på: Respektlöshet. Och så mig själv ibland.
Jag ryser av: När jag biter i frigolit, och när vi får till det där flytet på första sidan av "Sleep".
Jag är beroende av: Kaffe, svart och starkt.

Det bästa med Chorus Lin: Får livet att kännas som ett Kinderägg!

• Inlagt av Lina Strandberg

2008-10-26

Fokus. Nerv. Närvaro. I åtta timmar. Gårdagens skivinspelning tog på krafterna, men kul hade vi!

Starten blev, helt naturligt, lite trevande. ”Om alla berg och dalar” togs om och om igen, och även de närmast följande styckena krävde sin tid. Så småningom kom vi loss och när dagen var slut hade vi klarat av tio vackra verk, alla med den lugna karaktär som ska vara skivans röda tråd.

Trots små energisvackor och allsköns ljudförstörare i form av förbipasserande bilar, vindtjut och upprepade knäpp i träbänkarna (kanske var det Brahms som kom för att bevaka sina intressen – han hade redan hemsökt Anna-Carin i hennes mardrömmar) behöll vi gnistan, peppade varandra och jobbade oss igenom dagen utan knot och gnäll.

Hur väl vi presterade rent musikaliskt återstår att höra. Men jag har en känsla av att Brahms gillade det han hörde.

Dagens hjältar: Anna-Carin och Håkan. Mer engagera(n)de och proffsiga inspelningsledare får man leta efter.

Dagens fraser: "Vi får se var vi hamnar." "Det är mycket som är bra." "Det är inte alls så tokigt." "Nu tar vi den!"

Dagens modigaste: Linn som sjöng solo, helt a cappella och med hög gåshudsfaktor.

• Inlagt av Lina Strandberg

2008-10-24

Trodde du att vi hade lutat oss tillbaka efter höstkonserten? Icke. Här är det full fart framåt som gäller.

Carina, Urban och Ingrid filar på
cd-styckena i Skeda kyrka.

I morgon börjar vi spela in jubileumsskivan som släpps i samband med Chorus Lins
25-årsfirande i vår. Det blir en heldag tillsammans med Håkan Sjögren från Stockholm, erfaren och hängiven inspelningstekniker som vi arbetade med även vid inspelningen av ”Längtans blå blomma” för några år sedan.

Inspelningsplatsen är Skeda kyrka, där
vi också har repat de senaste två veckorna.
Skönt att i förväg pejla in akustiken, som
inte har många gemensamma nämnare med den i vår ordinarie replokal.

Ingenting är omöjligt. Anna-Carin
ryckte in som tenor under repet, men
själva sjungningen skötte Jakob och
Erik fint på egen hand.

Mitt i denna uppladdning åkte ett dussin Chorus Linare i går kväll till Vårdnäs Stiftsgård för att sjunga för personal från Ekholmens vårdcentral. Stämbesättningen var inte helt optimal och lite mer reptid hade suttit fint, men med inställningen att ha kul och göra så gott vi kunde, lyckades vi nog rätt så skapligt. Publiken var nöjd i alla fall. Och det är ju det som räknas.

• Inlagt av Lina Strandberg

2008-10-14

Lotta är alt för oss. Hon är dessutom vår ordförande och jobbar till vardags som informatör/webbredaktör vid Linköpings universitet. Sin körbana påbörjade Lotta för mååånga år sedan när hon till sin fasa upptäckte att hon inte hade några intressen vid sidan av studierna. Efter karriär i den numera utdöda Kören Kören och i LiHtösen fick hon för sju år sedan upp ögon och öron för Chorus Lin. Vilket vi naturligtvis är väldigt glada för.

Så Lotta, vad säger du?
Dur eller moll? Moll
Bach eller Beatles? Bach
Forte eller piano? Forte!
Fågelkvitter eller regnsmatter? Regnsmatter
Dansgolv eller fäbod? Dans i fäboden

Mäktigaste körupplevelsen: Brahms requiem med LiUs storkör på Akademisk festkonsert – jag hade gåshud mest hela tiden.
Pinsammaste körupplevelsen: Tja, pinsam och pinsam, men en gång satte jag i halsen mitt under ett av de känsligaste partierna i en julsång, och kämpade med att inte börja hosta tills ögonen rann. Anna-Carin trodde efteråt att jag varit så rörd. Förhoppningsvis trodde alla andra det också.
Jag kan inte låta bli att sjunga när: Jag kör bil.
Favoritstycke att sjunga: Just nu 'Kärlekens tid' av Benny Andersson, även om vissa i kören verkar tycka att den är lite banal. Men jag är av den banala sorten.
Bästa tonsättaren, alla kategorier: Benny Andersson.
När jag sjunger tror jag att jag ser ut som: En frikyrkopastor.
I min skivspelare ligger just nu: Whitney Houston Greatest Hits. Jag lyssnar av nån anledning alltid på "All at Once" när jag blåser håret på morgonen.
...och den här skivan hoppas jag att ingen upptäcker hemma hos mig: Klasses julskiva.
Annars lyssnar jag också på: Faktiskt inte så mycket. Gillar tystnad.
... och om jag bara fick spela en enda låt på repeat resten av livet skulle jag välja: "Du måste finnas" ur Kristina från Duvemåla.

Jag är stolt över: Att jag till stor del renoverat min lägenhet själv.
Jag blir glad av: Att leka med barn.
Jag blir förbannad på: Mansgrisighet.
Jag ryser av: En bra massage.
Jag är beroende av: Chai-te.

Det bästa med Chorus Lin: Att man känner värmen från de andra, man känner sig omtyckt helt enkelt.

• Inlagt av Lina Strandberg

2008-10-12

Vår konferencier Jonas vävde omsorgsfullt ihop konsertens programpunkter.

Att dra slutsatser om en framträdande som man själv medverkar i är alltid lite svårt. Men att döma av åhörarnas gensvar gjorde vi gårdagens höstkonsert till en stämningsfull och vacker upplevelse.

Vissa stycken kändes visserligen en smula osäkra, men andra glimrade och lyfte som aldrig förr. Extra glada och taggade blev vi av att se ett helt gäng gamla Chorus Linare på första publikraden.

Och det var inte bara publiken som fick en varm och välgörande stund. Konserten blev, i alla fall för undertecknad, en värdefull påminnelse om musikens förmåga att fullkomligt genomsyra varje cell i kroppen, en kraft som är förrädiskt lätt att glömma när man strävar efter musikalisk kvalitet. Sången blir en teknisk uppgift; man fokuserar så mycket på notvärden, nyanser, intonation och klang att man tappar bort det allra viktigaste – den där glöden som egentligen inte är grädde på moset utan snarare moset som måste finnas där för att grädden ska smaka. Eller… ja, grunden till alltihop, metronomen i hjärtat, kittet mellan partituren, skälet till att så många söker sig till musiken och hittar en fristad där.

• Inlagt av Lina Strandberg

2008-10-10

Känd från tv. Allas vår notfiskal Björn har koll på läget.

Phu! Kvällens genrep blev intensivt och tog på krafterna (de som fanns kvar efter den gångna arbetsveckan) men gav oss råg i ryggen både musikaliskt och känslomässigt.

I natt sover vi på Anna-Carins uppmaning med noterna under huvudkudden. Allt för att vara på topp om... sjutton timmar och femtio minuter.

• Inlagt av Lina Strandberg

2008-10-09

Det pirrar av förväntan i körleden. Mindre än två dygn kvar till höstkonserten och de flesta pusselbitar ligger där de ska. Resten ska vi försöka att få på plats under morgondagens genrep.

Samtidigt jobbar vi på bred front för att allt runt omkring ska klaffa – ljud, ljus, placeringar, mellansnack, biljetter och en hel del annat. En konsert är onekligen mycket mer än bara musik – men den bästa bekräftelse vi kan få är en publik som inte ens reflekterar över det, utan i stället lutar sig tillbaka för att supa in lugnet och värmen.

Till vår glädje noterar vi också att Chorus Lin väcker massmedial uppmärksamhet. Elin och Björn talade nog för oss alla när de från tv-soffan i går bekände sin kärlek till Chorus Lin. Vill du titta själv kan du (i alla fall när detta skrivs) kolla på http://www.kanallokal.tv/webb-tv/mycketnoje/2008-10-08.

Och konserten? På lördag klockan 18 i Wallenbergssalen på Länsmuseet i Linköping. Välkommen!

• Inlagt av Lina Strandberg

2008-09-22

Att beskriva höstens körläger som intensivt är nog att underdriva: Repetitioner från morgon till kväll, massor av fika och god mat och en hejdundrande fest med bus och umgänge. Som om det inte vore nog fick vi faktiskt in ett årsmöte också. En sammanfattning är på sin plats.

HELGENS…
Härbärge: Karlsby skola utanför Motala. Gymnastiksalarna visade sig väl lämpade för både repetition och övernattning. Hur man får plats att spela basket i dem är i och för sig obegripligt, men att döma av de omsorgsfullt uppsatta korgarna finns det folk som försöker.

Hösttecken: Julsånger på repschemat. Fast det känns inte helt bekvämt. Än.

Hallelujah moment: När vi toppade formen i ”Sleep”. Gåshud, tårar, välbehag. Sådana flyktiga men magiska ögonblick är skäl nog att vara medlem i Chorus Lin.

Härmningsförsök 1: Andrabasarnas, andraaltarnas och andrasopranernas roll som krumhorn i "Pastime with good company".

Härmningsförsök 2: Jakobs beatboxing i de nya Chorus Linarnas obligatoriska gyckel.

Hurra: För Anna-Carin som fyllde år och överraskades med sång och tårta.

Högstämda: Lördagskvällen. Tre rätters middag, idel glada sånger, spex och dans.

Habit: Prickigt.

Hetaste: Nattbastu.

Hopträngda: Nattligt svängrum. Sovsalarnas våningssängar rymde enligt pålitliga källor inte hela kroppshyddan hos alla körmedlemmar.

Hjältar: Clubmästeriet som slet stenhårt för att få till ett oförglömligt härligt körläger.

• Inlagt av Lina Strandberg

2008-09-18

Hittade en intressant annons i Corren. Miljömedvetenheten vet visst inga gränser längre.

Tur att vi övade in L’ecco av di Lasso i våras.

• Inlagt av Lina Strandberg

2008-09-13

Nu är repertoaren för Chorus Lins höstkonsert spikad. Utan att yppa för mycket kan vi utlova allt från tvättäkta klassiker och moderna körverk till folkmusik och sköna popdängor. Det blir sakralt och profant, gammalt och nytt, välkänt och outforskat - och internationellt värre.

Claude Debussy och Johannes Brahms varvas med Benny Andersson och Evert Taube. Eric Whitacre, vars musik vi med förtjusning tog oss an i fjol, återkommer på programmet, men nu med This Marriage som vi inte har sjungit tidigare.

Många interna hurrarop väckte beskedet att Contre qui, Rose av Morten Lauridsen plockats fram ur notarkivet. Vi bjuder också på tre Beatlesklassiker - The Fool on the Hill, Ticket to Ride och Good Night . Mer än så avslöjar vi inte. Men mer blir det.

Så nöj dig inte med att sitta där och läsa om sådant som ska höras! Kom och lyssna den 11 oktober klockan 18 i Wallenbergssalen på Länsmuseet i Linköping.

• Inlagt av Lina Strandberg

2008-09-13

Kristian Lundberg imponerar på musikrådets Staffan Björklid och Anna-Carin Strand. Bara några timmar senare är han ny tenor i Chorus Lin.

Höstens provsjungningar blev en svettig historia för såväl sökande som körens musikråd. Syret i det lilla testrummet sinade snabbt i takt med gehörprov, notläsningsövningar, stämsång och soloprestationer.

Men en hel dags slit gav finfin utdelning. Av ett trettiotal aspiranter vaskades åtta guldkorn fram, och redan på onsdagens rep hade Chorus Lin glädjen att ge plats åt:

Noter att notera för Mirja Hägg,
Jonas Almlöv och Karin Almlöv.

Johanna Björklid, sopran 2
Ingrid Blomén, alt 1
Kerstin Evén, alt 2
Tobias Carlsson, tenor 2
Kristian Lundberg, tenor 2
Jakob Kuczewski, bas 1
Tomas Lundqvist, bas 1
och Oleg Sysoev, bas 1.

Tenorstämman har dessutom fått förstärkning av nygamlingen Tony Karlsson som efter en tids uppehåll åter rättar in sig körledet.

Vi hälsar alla nya varmt välkomna till framtida äventyr med Chorus Lin!

Musikrådets Staffan Björklid och Mirja Hägg spetsar både öron och pennor för att utse de allra bästa koristerna bland ett stort antal sökande. Kristian Lundberg har tidigare sjungit i manliga Lihkören men är nu sugen på en blandad kör. Anna-Carin Strand kollar hans omfång.

• Inlagt av Lina Strandberg

2008-09-05

En ny blogg är född - en blogg exklusivt skapad för Chorus Lin.

Vi hoppas att du som har hittat hit, vem du än är, ska finna nöje i att följa våra öden och äventyr. Mest äventyr, förstås.

• Inlagt av Lina Strandberg